lördag 29 augusti 2009

Tillfällig oro v.26+6

Jag har faktiskt inte oroat mig mycket på länge men igår slog oron till akut. Jag satt framför datorn på jobbet då jag plötsligt fick en suddig, flimrig fläck i synfältet. Jag såg inte vad det stod på skärmen. Denna suddiga grej blev sen större och större och större så att den i princip tog upp hela datorskärmen. Jätteobehagligt!! Sen försvann den. Den var där i ca en halvtimme. Självklart googlade jag ju på det och det första man får upp är havandeskapsförgiftning. Jag blev så jäkla skraj, jag såg framför mig det värsta tänkbara och hela jag var bara uppfylld av rädsla. INGET får hända med min bebis!!!! Så är det bara.

Jag åkte hem och sen dess har inget hänt. Jag lugnade ner mig och bestämde mig för att inte tro det värsta...det är säkert bara trötthet, järnbrist eller nåt annat. Kommer det tillbaks får jag ju ringa såklart men tills dess så förutsätter jag att det inte är någon fara.

Sambon åkte dessutom iväg igår och ska vara borta hela helgen så jag kände mig så övergiven och ledsen. Jag känner ingen i denna stad vi bor i så det blir väldigt ensamt när han åker iväg =( det var dock bara en dipp. Det kan vara rätt så skönt att vara själv också.

Nu är det 91 dagar kvar till BF (räknaren går 3 dgr för fort). Jag LÄNGTAR!!!!!! Jag drömmer ibland om bebisen, det är så mysigt! Tänk att få hålla i sitt barn! Det är fortfarande väldigt overkligt för mig och jag vågar liksom inte tro att det kommer hända. Tur är att dagarna och veckorna går ganska fort när man jobbar. Det är skönt!

Imorgon går jag in i v.28...JAG (!) går in i v.28...helt sjukt! =)

4 kommentarer:

  1. Heja heja! Snart är ni i mål! Fortsätter att hålla mina tummar och tår tills när är framme.

    Hoppas du får en skön helg, trots att gubben är bortrest.

    Kram

    SvaraRadera
  2. Hej! Kul att du är igång och bloggar igen. Vi är ju exakt lika långt gångna, går också in i v.28 i morgon, och håller med dig- det är så konstigt. Man klämmer på de små plaggen man köpt och det är så svårt att verkligen förstå att vår bebis ska ha den, den som nu ligger i magen och växer till sig.

    SvaraRadera
  3. Det är verkligen magiskt! Häftigt och läskigt på samma gång!

    SvaraRadera
  4. Gud vad häftigt, allt kommer säkert gå fint för er :)
    Själv tycker jag också tiden går fort, är i v. 23 men jag minns det som igår när testet visade positivt :O
    Och oroa dig inte för "fläcken" framför ögonen, jag får också lite obehagliga syn-bortfall och yrselkänslor ibland... antagligen beroende på mitt låga järnvärde och blodtryck :/

    SvaraRadera