Nu är det 6 dgr sedan inseminationen. Tiden går både långsamt och fort. Önskar dock att den gick fortare, att man kunde snabbspola till BIM.
Jag har BIM på alla hjärtans dag. Tänk om man kunde få ett plus då! Symptom än så länge är molvärk och något ömmande bröst. Kommer nog tjuvtesta innan men jag vill vänta tills pregnylen eventuellt är borta. Vill ju inte få falska förhoppningar.
Jag är livrädd nu för att det inte kommer bli nåt. Efter inseminationen var jag hoppfull, då hade jag ju bävat så mycket för det och det gick bra. Nu är det ju nåt nytt att bäva för. Jag vet att chansen är liten att det faktiskt blir nåt men jag pallar det ändå inte. Jag vill inte vänta längre. Det är dags nu.
Många runtomkring är gravida eller har nyss fått och jag pallar inte gratulera. Jag pallar inte att se deras bilder där lyckan bara svämmar över. Jag orkar inte köpa presenter. Jag orkar inte höra om deras "besvär". Jag vill inte se magbilder som profilbilder på facebook. Jag orkar inte!!!
Snälla ge mig ett plus denna gång!
.Att tiden rusar.
8 år sedan
Hur har det gått för er? Har inte sett dig här inne på länge!!!
SvaraRaderaÄr nyfiken på resultatet, hoppas hoppas hoppas att det var positivt på alla hjärtans-dag!!
SvaraRaderaVi saknar dig på nätet!
Ta hand om dig!
Kramar