måndag 30 mars 2009

Koncentrationssvårigheter

Usch! Tanken var att jag skulle jobba hemifrån idag...har inte sovit bra pga min ischias. Har haft rejält ont. Att jobba går väl mindre bra. Har inte jobbat alls om jag ska vara ärlig. Jag kan inte koncentrera mig på nånting längre. Är trött och apatisk och smått illamående. Jag får så dåligt samvete när jag inte sliter som ett djur då jag är van vid det. Vet inte riktigt var jag ska ta vägen...känner mig uschig som fan.
Jag vet att jag inte ska klaga...jag har ju fått mitt plus nu så jag ska bara vara tacksam men det är så svårt. Jag är supertacksam men jag är så otålig och denna väntan och ovissheten tär mer på mig än behandlingarna konstigt nog. Det har väl med kroppen och hormonerna att göra också.

Ska iaf till naprapaten kl 13...hoppas han kan göra nåt för mig. Efter det SKA jag jobba. Jag måste.

Ska ta mig i kragen...snart =)

lördag 28 mars 2009

v.5+2

Dagarna går...både långsamt och snabbt. För varje dag som går börjar jag känna mig lugnare. Längtar otroligt mycket till ultraljudet som är 16/4. Snälla låt det vara en levande liten prick därinne! Nu har jag ju verkligen börjat hoppas och vågat känna att det kanske blir nåt denna gång.

Det var inte förrän idag jag började känna lite illamående...tidigare har det bara så lite att jag tänkt att jag bara inbillar mig. Men idag har jag verkligen mått illa. Det ser jag som positiva tecken. Annars är det bara ömma bröst och trötthet. Och ischias....som f-n!!! Har problem att ta mig ur sängen, soffan och bilen...det gör asont! Min kiropraktor säger att det är hormonellt och jag har ju haft det många gånger tidigare men nu är det rejält illa. Hoppas det går över snart. Gick ut p åen promenad för jag tänkte att det skulle göra mig gott men det blev bara värre. Jaja...jag har lovat mig själv att inte klaga en sekund om jag skulle bli gravid men detta är ju nåt jag haft länge som bara blivit värre så då tillåter jag mig att klaga lite... =)

Än så länge har jag eller vi inte vågat glädjas åt detta...det var så oroligt i början och nu har det gått två veckor sedan det första plusset men man fattar ju det knappt. Kanske blir till att fira lite efter ett förhoppniongsvis lyckat ultraljud.

God kväll!

tisdag 17 mars 2009

Kan det vara sant!?

Jag har hållt mig borta lite från nätet denna behandlingsomgång. Känns som tiden går fortare då jag inte ältar symptom mm varje dag.
Första inseminationen funkade inte. Mensen kom på BIM som vanligt. Nya tag och nya sprutor =(

Hade precis börjat ta ut förlusten i förskott i förrgår. 10 dgr efter insemination 2. Skrev ett inlägg om det på fl. Tyckte att man borde känna nåt. Typ en kvart efteråt börjar det mola i magen. Då började hoppet smyga sig på lite trots allt. Dagen efter, molandet fortsätter. Börjar fundera på andra tecken. Har haft jätteproblem med ichias och min kiropraktor säger att det kan vara hormonellt vilket jag tycker verkar logiskt om man nu i efterhand tittar tillbaks på de gånger det har varit som värst. Hmm...vad mer...det låter konstigt men nu och vid det tillfälle jag fick ett tidigt mf så drömde jag konstigt. En annan sak var att jag helt plötsligt började böla till programmet som handlar om Arlanda, scenerna där folk står och väntar på anhöriga eller gäster. Helt sjukt, det gick inte att hejda!
Så, igår när jag kör hem från jobbet bestämmer jag mig för att testa. Ett definitivt plus dyker upp till min förvåning. Jag behöver inte ens vrida och vända och använda fantasin för att se det. Det fastnar till och med på bild!!! =)

Blev ju självklart helt överlycklig till att börja med men snart kom ju tanken på att tänk om det är pregnylen. Igår var det 12, 5 dag sedan pregnylen och jag har läst om allt mellan 7-14 dgr men det verkar som de flesta säger 10 dgr. Testade nyss och fortfarande plus. Visst måste det vara plus då!?

Snälla, snälla, snälla!!!!!! Låt det vara ett riktigt plus och att det vill stanna hos mig!

Så nu återstår en olidlig väntan på ett definitivt plus. Har bim på söndag så det är ju en milstolpe, sen att plusset ska hålla i sig. Ska testa och se om plusset blir starkare och starkare, då kanske jag kan pusta ut lite men annars vet jag inte hur jag ska klara mig. Det bara SKA funka denna gång!

Så är det bara!!