39+3

Ingen bebis än...vet att det står 0 dgr kvar på min räknare men den är utifrån min egna beräkning. Blev framflyttad 3 dgr på RUL. Har inte haft en enda värk sedan sist. Känns som jag kommer vara gravid för resten av mitt liv. Är inte desperat ännu men kan tänka mig att jag blir det om det dröjer allt för länge. Jag går ju bara och väntar nu. Orkar ju liksom inte ta tag i nåt direkt. Känner mig så stor och seg. Jag längtar så mycket! Ibland känns det som jag inte är gravid dock, trots magen. Känns som jag bara inbillat mig. Jag är rädd tror jag. Rädd för att nåt ska skita sig. Det är ju så nära nu. Kan inte föreställa mig att det kan komma ut en riktig bebis ur min kropp när som helst. Det är så overkligt.
Jag vill att det ska sätta igång nu!!!

Magbilder

v.27 Lite rundare...

v.23 Trodde inte jag kunde bli större...haha...det kunde jag.

v.11 Börjar bli en liten mage. Tyckte att jag var jättetjock då men nu ser jag annorlunda på saken. Man ser ju liksom en skåra mitt på magen!! Snart ska jag bli smal igen =)

Tack gode gud att det finns Gonal f, annars hade mina chanser att bli gravid varit väldigt små.

38+3

Inga fler värkar här inte. Bebis rör sig men inga känningar om att nåt är på gång tyvärr. Jag längtar så mycket =) Dessa dagar känns ju längre än alla andra månader som varit!
Jag tycker att det är så otroligt att jag har en bebis i magen, kan för det mesta inte fatta det. Det är ju mer NÅT där inne. Min hjärna har svårt att fatta att det är en bebis. Och att den ska komma ut. Jag är rädd för att det ska skita sig nu på upploppet. Inte jätteorolig men jag vågar liksom inte ta ut nåt i förskott. Vi kämpade ett bra tag och nu är det så nära. Snälla snälla, låt allt gå bra!
Jag känner mig som ett barn på julafton men jag har ändå en slags "snart är det över"-känsla. Som när man ska göra nåt roligt så längtar man så mycket och sen så blir det så tomt när det är över. Detta är ju egentligen tvärtom. Det är ju efter förlossningen det börjar. Livet kommer aldrig mer vara som det är nu. Det kommer vara så mycket roligt hela livet, det är min plan iaf =)

Testkörning av BB och förlossningen

Jag ringde in tillslut iaf...vid 01:30 nångång. Då hade jag inte jätteont men var lite orolig för bebisen. De tyckte jag skulle åka in för säkerhetsskull. Sagt och gjort. Bara att packa ihop lite grejer och åka in. Fick ligga med ctg ett tag och det kändes och klämdes. Ingen bebis på G iaf så det var troligtvis bara förvärkar. Fick 2 panodil, en bricanyl för att minksa värkarbetet och en tablett att somna på. Började göra mer ont i bilen på väg hem. Försökte somna men det gjorde för ont, gick upp och liksom hängde över strykbrädan, duschade, det blev inte bättre. Det gjorde verkligen ont!
Ringde in igen och det var ju bara att klä på sig och åka in igen...
Väl där blev det ctg igen, allt såg bra ut, bebisen verkade inte påverkad av mina värkar så det var ju skönt. Tillslut gjorde det så ont så jag var tvungen att spy. Fick en morfinspruta för att kunna somna och vid 06:30 fick vi ett rum på BB. Sov till 09:30 då jag vaknade av smärtan. Försökte resa mig upp ur sängen men kände att jag skulle svimma så jag ringde på barnmorskan. Hon kom och jag fick ett nytt ctg, det var tydligen en typsik morfinkurva...typ helt slät =)
Det klämdes och kändes och då började det göra riktigt ont igen, som värsta krampen i hela magen. I slutet av krampen var jag tvungen att spy igen. Sen var det över. Var kvar för övervakning till eftermiddagen. Hade tydligen något förhöjt värde på nåt som påvisar en pyttepytteinfektion men det var nog inte därför jag hade ont i magen. Var inne idag och lämnade ytterligare prover och det var minimalt högre än normalt så nu väntar jag på urinodlingssvar. Kanske en urinvägsinfektion men troligtvis inte.

Nu i efterhand känns det som jag drömt alltihop =) Var väl inte vid mitt fulla medvetande iofs.

Bebisen får väldigt gärna komma nu. När som helst går bra. Jag är redo! Det var ju bra med det som hände, nu har jag ju värmt upp lite. Det känns bra. De var så otroligt bra på sjukhuset (Helsingborg). Man kände sig så omhändertagen så det känns jättebra inför vad som komma skall.

Min teori varför detta hände är att jag slutade jobba i fredgas. Jag har jobbat mycket den sista tiden och jag är sån som blir sjuk när jag blir ledig för det är då jag tillåter mig själv att vara sjuk. En teori iaf. Kanske även därför min mamma har fått oss tre barn så sent, hon har helt enkelt inte tagit sig tid att föda så därför har vi kommit när det verkligen är kris liksom.
Nu har vi iaf förberett en massa så det är bara att komma lilla bebis. KOM!!!

v.37+6

Inte mycket skrivande här inte...
Har iaf kommit så långt som v.38, går in i v.39 imorgon. Fortfarande väldigt overkligt. Trodde nog att det skulle kännas mer verkligt för varje vecka men det är nästan tvärtom, jag måste vara trög! Bebisen lever om ganska mycket, iland så att det är obehagligt. Den känns så stor =)
Vaknade inatt av värkar, dessa har suttit i hela dagen. Det gör ju inte jätteont men de känns. Blir så orolig. Det är väl normalt som allt annat verkar vara. Vill inte ringa in och fråga heller, känns så hysteriskt. Jag är så inställd på att bebisen kommer komma sent, säkert två veckor. Mamma har gått över med alla tre men det garanterar ju inte att jag kommer göra det. Bebisen kan ju faktiskt komma när som helst nu. Den är ju färdigbakad så det är bara att komma ju! Jag vill ju inget annat men det känns lite läskigt, tänk att det kan vara dags snart. Shit!
Jag anser mig vara ganska tuff och modig men jag måste erkänna att det känns läskigt. Det är väl detta med att man inte kan föreställa sig hur det blir. Jag har ju ingen aning vad som väntar. Sen är det ju så jäkla overkligt alltihop. Att det ska komma ut en levande bebis som blev till inuti mig och som har levt i min mage i 9 månader. Sjukt!

Har tvättat babykläder idag. Fick lite panik inatt över att inte ha förberett nåt så vi tvättade lite kläder som vi fått av en kompis. Känns konstigt att hänga upp en massa pyttekläder, vem ska ha dom på sig? Kommer vi verkligen komma hem med nån som ska ha de kläderna på sig? Kommer det verkligen vara en bebis som ska ligga i vagnen vi köpt? Jag kan inte FATTA det.

Hoppas bebisen kommer snart, vi längtar så mycket!!!